Post Duathlon-SM

I fredags var det alltså duathlon-SM, och även debut för mig i mästerskapssammanhang. Väderprognosen hade inte sett alltför hoppfull ut i veckan med typ sex grader och regn, men väl till dagen såg det ändå ganska hoppfullt ut. Distansen var 10 km löp + 40 km cykel + 5 km löp och skulle gå av stapeln ute i Upplands-Väsby. Många kända ansikten på plats och det låg i luften att det skulle bli ett hårt race. Så blev det också. Och jag har aldrig varit med om maken till sådan rusning över första löpsträckan, men det kanske är så duathlon is done. Hade som plan att ligga strax över tröskelfart på första 10km, alltså runt 3:40-3:45-fart. Klockade första km på typ 3:30, och då låg jag uppskattningsvis runt 30:e plats. Optimistisk öppning av många, minst sagt. Men jag försökte hålla mig lugn och avancerade successivt i fältet. Sprang in på strax under 37 minuter och hade 15:e plats ut ur T1 enligt resultatlistan.

Växeln gick smidigt, men ut på cykeln var pulsen ordentligt hög till en början. Jag tror dock inte jag var ensam om detta, med tanke på öppningsfarten hos merparten av fältet. Efter knappt halva cyklingen kom hur som helst regnet, vilket hade en ordentligt kylande effekt och jag kände att det var svårare att hålla tryck efteråt. Det slutade regna efter kanske 25 km, tryckte en gel vilket gjorde tillvaron lite roligare även om det var kortvarigt. Plockade totalt tre pers på cyklingen, cyklade om desto fler men blev även omcyklad själv av två stycken. Snittade strax över 38 km/h, vilket är okej i förhållandena som var men inte mycket mer. Sista löpningen var kantig som tusan, men sprang ändå helt okej och höll bättre snittfart jämfört med första löpsträckan. Jag var tvungen att kolla igenom resultatlistan för att kolla hur fältet sprang egentligen, orkade bara kolla topp50 och då är jag den enda som hade bättre snitt sista femman jämfört med första tian. Huruvida det är smart eller fegt låter jag vara osagt. Jag avslutar dock hellre starkt än tappar 15s/km, vilket många gjorde i täten. Naturligtvis mer stärkande att plocka placeringar än att tappa dem. Anyways, sprang in som elva. Hade varit kul med en topp-10, men det var ett starkt startfält och jag tycker att jag fick ut det jag hade för dagen. Kul med duathlonpremiär, men det tog ordentligt på krafterna.

 

Foto: Erik Örarbäck

Vill ni höra mer om mig och vägen framtill denna dag och hur jag ser på framtiden går det att lyssna på en intervju som Tripodden gjorde i veckan. Feel free to listen och klicka på bilden nedan.

Tripodden

Och till sist, tack till mina föräldrar som ställde upp som den bästa supporten under helgen.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s